Mer än motivation: Reflekterande KRAFT-givande samtal inom tandvården

Metoden Reflekterande KRAFT-givande samtal har utvecklats av Mia Berglund och Catharina Gillsjö vid Högskolan i Skövde.

En patient du känner igen

När motivation inte räcker hela vägen

Motiverande samtal (MI) har en given plats i tandvårdens verktygslåda. Metoden är evidensbaserad och ligger väl i linje med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för tandvård (2022), som rekommenderar individuellt anpassad, strukturerad och teoribaserad rådgivning för patienter med ökad risk för munsjukdom (Socialstyrelsen, 2022).

MI är utformat för att hjälpa patienten att hitta sin egen motivation till förändring. Det fungerar. Men det förutsätter att patienten befinner sig i ett förändringsskede, att beteendeförändring är det primära behovet.

Men vad händer när det inte är det?

KRAFT när situationen kräver mer än förändring

Vissa patienter i tandvården lever med tillstånd som inte kan botas, som parodontit, OLP och muntorrhet. De kan kontrolleras, hanteras, stabiliseras, men de försvinner inte. För dessa patienter är frågan inte bara:

"Hur ska jag förändra mig?" utan "Hur ska jag leva med det här?"

Till detta kommer patienter med motoriska begränsningar där det kan vara svårt att borsta effektivt och använda tandtråd eller andra hjälpmedel. Ibland räcker inte enbart motivation utan patienten kan behöva stöd i att acceptera en förändrad förmåga och hitta nya vägar framåt.

För dessa patienter kan Reflekterande KRAFT-givande samtal bli relevant.

Vad är Reflekterande KRAFT-givande samtal?

Reflekterande KRAFT-givande samtal (internationellt publicerat under namnet Reflective STRENGTH-Giving Dialogues) är en svenskutvecklad samtalsmetod inom vårdvetenskapen, framtagen för att stödja personer som lever med långvariga hälsoproblem. Metoden presenterades vetenskapligt av Gillsjö och Berglund (2014) och har studerats vidare vid bland annat Högskolan i Skövde, Högskolan i Borås och Jönköping University.

Metoden utgår från ett livsvärldsperspektiv, en syn på människan som hel, där upplevelser och erfarenheter förstås i sitt sammanhang och inte reduceras till ett enskilt hälsoproblem (Gillsjö & Berglund, 2014). Fokus ligger inte enbart på diagnosen, utan på hur personen lever med sin situation och finner sätt att gå vidare i vardagen.

Forskningen kring metoden är begränsad men visar lovande tendenser. I en pilotstudie av Hedén m.fl. (2020) sågs, jämfört med kontrollgrupp, en tendens till minskad smärta och ökad känsla av sammanhang (SOC) hos deltagarna, även om några tydliga långtidseffekter inte kunde påvisas.

I en kvalitativ studie om metoden beskrev deltagare samtalen som "a push to move forward", en upplevelse av att kunna röra sig mot det som ger glädje och mening, trots sjukdom, smärta eller en krympande livsvärld (Åberg m.fl., 2021).

Metoden är uppbyggd kring akronymen KRAFT:

(Berglund & Gillsjö, 2017)

Metoden är utvecklad för äldre i kommunal vård, men tankesättet känns igen av alla som arbetar med patienter i långvariga tillstånd. Vi möter dem dagligen inom tandvården. Patienter som behöver mer än råd, mer än teknik, mer än en ny borste.

Patienter som behöver hjälp att förstå och acceptera att livet med det här tillståndet börjar nu och att det faktiskt går att leva ett gott liv med det.

Det digitala mötet

Det som följer i det här avsnittet är min egen tolkning och ett försök att översätta metodens värdegrund till digital kommunikation. Jag har valt att tolka utifrån tandvårdens perspektiv.

När en patient söker information på en kliniks webbplats är de inte neutrala informationssökare. De bär med sig frågor, känslor, kanske oro. De söker kanske för att de precis fått en diagnos de inte visste vad de skulle göra med, eller för att de är på väg att boka ett besök de skjutit upp länge. Webbplatsen svarar eller ignorerar, vilket kan liknas med envägskommunikation.

Metodens grundprinciper handlar om att se människan bakom symtomet, skapa delaktighet och stärka känslan av kontroll. Allt detta är lika relevant när patienten möter en webbplats som när hen gör ett besök på kliniken.

K som i Konstatera = Spegla patientens situation

Den digitala kommunikationen behöver tidigt bekräfta varför patienten är där, inte bara vad kliniken erbjuder. I stället för att inleda med klinisk information kan texten möta patienten där hen är:

"Har du precis fått veta att du har tandlossning? Det kan väcka många frågor. Här försöker vi svara på de vanligaste."

Tips: rubriker som speglar känsla och situation snarare än diagnos. FAQ-frågor formulerade som "Jag är orolig för att mina tänder ska lossna" i stället för "Vad är periodontit?".

R som i Reflektion = Ge val och reflektionstid

En webbplats som enbart informerar ger patienten liten handlingsfrihet. Reflektionsutrymme är en av metodens kärnidéer och den är viktig även digitalt.

Det kan handla om enkla val: vill du ha en snabb överblick eller läsa mer i detalj? Se en kort film eller läsa steg för steg? Att tona ner kommandon och tona upp möjligheter att låta patienten styra sin resa genom innehållet.

A som i Ansvarstagande = Stöd aktiv delaktighet

I stället för passiv informationsmottagning: ge patienten verktyg. En checklista inför besöket. Möjligheten att skriva ner sina frågor. Att boka i sin egen takt, utan känsla av press.

Formuleringar som "Du kan..." och "Vill du..." i stället för opersonliga instruktioner bidrar till känslan av inflytande, att vara ett subjekt, inte ett ärende.

F som i Få inre styrka och mod = Kommunicera trygghet och kraft

Det som stärker handlingskraft i ett samtal stärker den även digitalt: att känna sig normal, inte ensam, inte dömd: "Många som får den här diagnosen känner oro i början. Det är helt förståeligt."

Lugn ton, mänskliga formuleringar, visuellt trygg design, allt detta signalerar att det är okej att befinna sig där man är.

T som i Taktfull och utmanande hållning = Stötta förändring i egen takt

Uppmuntra nästa steg utan att skapa press. Call-to-actions som "När du är redo – boka enkelt här" i stället för "Boka nu!". Förslag snarare än krav.

En sammanfattning av min tolkning

Möjligheterna framåt

Forskning pågår. Projektet DigiKRAFT (2023–2028), ett samarbete mellan Skövde kommun, Högskolan i Skövde och företaget Digitala Samtal, undersöker hur metoden kan integreras med digitala verktyg och videomöten i äldreomsorgen (Högskolan i Skövde, 2025).

Vad forskarna känner till används metoden ännu inte inom tandvården. Samtidigt finns ett gryende intresse. Mia Berglund, en av metodens grundare, medverkar som föreläsare i en vidareutbildning för tandhygienister vid Göteborgs universitet, där metoden väckt intresse och bedöms kunna ha relevans även i tandvårdskontext.

Tandvården har ännu inte tagit steget, men beröringspunkterna är uppenbara. Vi möter patienter med kroniska tillstånd, vi arbetar med livsstilsförändringar och vi har en växande digital närvaro som sällan utformas med patientens inre liv i åtanke. Min förhoppning är att uppmärksamma metoden så att den kan implementeras inom tandvård likväl som sjukvård.